måndag 9 november 2009

Ett tag sedan sist.

Nu är det ett tag sedan jag satte mig ner för att skriva av mig lite, men jag gick ju i ide när snön kom förra vecka. Men nu har jag tröttnat på det livet och vaknat till igen. Nej ärligt talat har det nog varit skrivkramp...eller bloggkramp, kanske det heter.
Har det hänt något sedan sist då ? Jag har ägnat mig åt lite familjeliv. En dag så hämtade jag och Oma upp en moster i Skeda Udde och åkte vidare för att hälsa på morbror på ett äldreboende i Lambohov. Det var så länge sedan vi träffade honom. Han har också ett litet hus på vårt smultronställe och kom alltid och hälsade så glatt, så snart vi parkerat bilen. Vi saknar honom där. Han sitter nu i sin rullstol och har blivet så liten och klen och han orkar inte längre åka till sin älskade stuga, men han längtar dit så mycket. Ibland är det tungt och ensamt att bli gammal. Det är också tungt att se sina kära tappa krafterna och livsglädjen. But, that`s life och helt naturligt, men inte lättare att se för det.
Vi stannade till vid minneslunden och "sa hej " till syrran genom att tända ett ljus. Min väninnas son, Micke fick också ett hej. Både Micke och kära syster lämnade oss alldeles för tidigt. Syrrans och hans minneslöv hänger bredvid varandra. Det började skymma och var så vackert med alla blommor, kransar och ljus. Man fylls av en sådan frid, när man stannar upp där en stund. Oma och jag unnade oss sedan en enkel middag i Kisa, på hemvägen.
Det har ju också varit Fars Dag, så Berth stannade i lägenheten över helgen, för att barnen skulle ha lite närmare om de tänkte fira honom. Jag åkte till honom vid lunchtid och kom inte i väg hem, förrän framåt kvällen. När jag stod färdig att åka hem, så dök det varje gång upp ett "barn " till med familj och så blev jag kvar. Carita, Berths dotter hade gjort goda smörgåstårtor, så vi behövde inte tänka på något. SKÖNT !!!!
Och idag har det som vanligt varit träff med mina trevliga "tanter" och " farbror" i bassängen. Vi har "kampat ihop " åtskilliga år nu och kommit varandra nära och bekymrar oss, om någon inte dyker upp. Fixade också en scharf till Omas nya kläder. Hoppas att hon blev nöjd med den, annars får det väl bli byte nästa V-by-resa.
Och sedan det viktigaste av allt: Jag är så glad att min systerdotterson ( finns det något bra uttryck för det ) klarade sin stora operation förra veckan så bra. Tuff kille!!! Ska bli kul att träffa er i helgen. Hoppas att det "går i lås"

Nu får vi se om jag går i ide eller får bloggtorka igen. Tills dess...Ha det bra alla!!!!






2 kommentarer: